Från vår Fellow i USA, Sara Norrevik, kommer här ett Amerikabrev om hur den amerikanska debatten ser ut kring Ukraina. Norrevik är doktor i statsvetenskap och undervisar vid State University of New York at Buffalo och tidigare Fulbrightstipendiat.
Foto på amerikanska flaggan av Joshua Nathanson, under licens 2.0, bilden på Zelenskij från video på twitter.
Samtidigt som president Joe Biden fokuserade på återhämtning efter covid-19, drev igenom ett infrastrukturpaket på en biljon dollar (niotusen miljarder kronor), och var på väg att utnämna en ny domare till landets högsta domstol, kunde han i början av 2022 inte komma ifrån utrikespolitiken. Sin långa utrikespolitiska bakgrund till trots hade det blivit presidentens största belastning. Uttåget ur Afghanistan i augusti 2021 gav Biden kraftigt fallande förtroendesiffror – trots att få amerikaner hade aptit för fortsatt närvaro i denna del av världen. I februari meddelade Biden att ISIS-ledaren Qurayshi dödats i en amerikansk räd, normalt en stor bedrift för en president. Men republikaner fortsatte att ge presidenten skuld för tretton amerikanska soldaters död vid Kabuls flygplats.
Amerikansk underrättelsetjänst varnade under vintern, med allt större intensitet, för en rysk aggression mot Ukraina. Inledningsvis följde debatten ett polariserat mönster: Debattörer från Trump-högern sökte skylla Rysslands truppuppbyggnad på Nato, ifrågasatte USA:s roll och skyldigheter i Nato, och anklagade Biden för utrikespolitisk svaghet. Donald Trump kallade Putin ”genial” efter erkännandet av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Även bland demokrater fanns röster som köpte Kremls retorik: tidigare presidentkandidaten Tulsi Gabbard dök regelbundet upp i nyhetsprogram talandes om Putins ”legitima säkerhetsproblem”. Mönstret var som i Europa, där politiker längst ut på högerkanten och vänsterkanten förenas i en Kreml-vänlig inställning.
Majoriteten av republikaner och demokrater har dock följt en mer traditionell syn på Ryssland. För dem var underrättelsetjänstens varningar trovärdiga: en attack på Ukraina låg i linje med Putins ambitioner om att återskapa ett ryskt imperium.
Efter invasionen den 24 februari har det amerikanska stödet för Ukraina kraftigt konsoliderats. En stor majoritet amerikaner har slutit upp bakom president Zelenskyj. Ukrainska flaggor vajar utanför amerikanska butiker och från bilar. Turistmål över hela landet lyses upp med gult och blått. De stora tv-nätverken skickade sina främsta profiler för att rapportera på plats – utöver traditionella krigskorrespondenter sände nyhetsvärdar som Lester Holt (NBC) och Anderson Cooper (CNN) direkt från ukrainska städer. Viljan bland amerikaner att stötta Ukraina ökade när motståndet och kampviljan visade sig större än väntat.
Månaderna innan attacken hade amerikanska diplomater rest i skytteltrafik till Europa för att dela information och förbereda sanktioner. USA, EU och Storbritannien kunde snabbt införa drakoniska sanktioner, bland annat riktade mot den ryska centralbanken, och bistå Ukraina med vapen. Sanktioner mot Ryssland och militär hjälp till Ukraina har sedan förstärkts vecka efter vecka.
Vanliga amerikaner vill gå ännu längre. En klar majoritet tycker att Biden inte har varit tillräckligt tuff mot Ryssland – endast 3 procent av befolkningen menar att han varit för tuff. Fyra av fem önskade se ett stopp av rysk olja, även om med stigande bensinpriser. Efter påtryckningar från Kongressen beslutade Biden den 8 mars att förbjuda rysk olja, naturgas och kol, motsvarande 8 procent av den importerade oljan i USA (3 procent av den totala oljeförbrukningen). Över 6000 amerikaner har anmält intresse att strida för Ukraina som volontärer, varav hälften passerade en screening av Ukrainas ambassad med bland annat krav på militär erfarenhet. Utöver detta är hundratals amerikaner redan på plats för humanitärt arbete eller deltar i militära grupper.
För att mota tillbaka de ryska styrkorna räcker i dagsläget inte ekonomiska sanktioner eller volontärer. Att skicka amerikanska soldater till Ukraina är utesluten på politisk nivå, och stöds endast av tio procent av befolkningen.
Två förslag har framförts från Ukraina: dels att Natoländer inför en flygförbudszon över landet, dels att USA hjälper till att överlämna polska Mig-29 stridsflygplan till ukrainska piloter. Bägge förslagen togs upp av president Zelenskyj i hans tal till USA:s kongress den 16:e mars.
Vita Huset avfärdar flygförbudszonen som en eskalering av konflikten då amerikanska soldater hamnar i direkt strid med Ryssland. Bedömningen delas av de flesta kongressledamöter. Ett växande antal experter menar å andra sidan att ett ”begränsat flygförbud” över Ukraina är både möjligt och rätt för att stoppa Putin. Flygförbudszoner har tidigare använts av USA i Irak efter Gulfkriget, i Bosnien och även i Libyen 2011 då Sverige bidrog med Gripenplan (med stöd i en FN-resolution). Aldrig har dock USA upprättat en flygförbudszon mot en fiende som erbjuder ”meningsfullt motstånd”.
Flygförbudszonen stöds i en undersökning av mer än 70 procent av amerikaner. För ett folk som länge ansetts vara ”krigstrött” är det en förvånande hög siffra. I en annan undersökning frågades explicit om amerikansk militär borde skjuta ned ryska flygplan över Ukraina. Då höll endast 30 procent av amerikaner med.
Försöket med att överföra polska stridsflygplan har även det avfärdats av Vita Huset, men har desto större stöd i kongressen. 42 republikanska senatorer skrev i ett brev att Pentagon borde leverera stridsflygplanen till Ukraina: ”We need to get them those MiGs”. För att stoppa aggressionen måste Putin börja frukta Nato istället för att Nato fruktar Putin, menar brevskrivarna.
Att uppslutningen bakom Ukraina är stor i USA syntes vid president Zelenskysj tal inför USA:s kongress, som möttes med stående ovationer. Tidigare Putinvänliga röster är – åtminstone tillfälligt – marginaliserade. Men den amerikanska sammanhållningen för Ukraina tycks inte stärka Bidens agenda inför mellanårsvalen. Republikaner fortsätter att fokusera på inflation, bränslepriser och svaghet gentemot Ryssland.
Särskilt är beslutet om de polska MiG-planen en källa för kritik mot Biden. Fortsätter kriget med all sin brutalitet kommer presidentadministrationen förr eller senare att behöva visa sina kort: vad innebär utfästelsen om ”allvarliga konsekvenser” vid användande av kemvapen? Från de medvetet vaga uttalandena går att utläsa att ett upptrappat amerikanskt militärt engagemang i Ukraina endast sker tillsammans med andra länder – det vill säga europeiska demokratier.
Sara Norrevik
Fellow
